En dunjacka är i grunden bara en påse full med luft, och det är luften, inte tyget, som håller dig varm. Allt som avgör hur bra den gör sitt jobb handlar om hur den luften hålls på plats.
Vad fyllnadsgraden (fill power) egentligen mäter
Fyllnadsgraden anges i cuin, kubiktum per uns, och beskriver hur mycket volym ett visst mått dun expanderar till. Ett dun med 800 cuin håller mer luft per gram än ett dun med 600 cuin, vilket betyder att en jacka med hög fyllnadsgrad kan väga mindre och packa ihop mer för samma värmenivå.
Haglöfs Roc och Arc’teryx Cerium i vår jämförelse ligger på 800 respektive 850 cuin, medan Nordisk Cirrus 2.0 toppar listan med 900 plus. Halti Huippu Mid och Jack Wolfskin Wandermood ligger båda på 700, fortfarande bra dun, men inte i samma klass.
| Jacka |
Fyllnadsgrad |
Fyllnadsvikt |
Dun/fjäderandel |
| Nordisk Cirrus 2.0 |
900+ cuin |
Endast totalvikt, 134 till 155 g |
95/5 |
| Arc’teryx Cerium Hoody |
850 fill power |
94 g (stl S) |
RDS-certifierat gåsdun |
| Haglöfs Roc |
800 cuin |
68 g (stl M) |
90/10 |
| Halti Huippu Mid |
700 fill power |
107 till 115 g |
RDS-certifierat ankdun |
| Jack Wolfskin Wandermood |
700 cuin |
Endast totalvikt, 735 g (stl M) |
90/10 |
Siffrorna är hämtade ur respektive tillverkares produktblad.
Fyllnadsvikt: siffran som faktiskt avgör hur varm jackan blir
Fyllnadsgraden säger bara hur bra dunet är per gram, inte hur mycket dun som faktiskt är instoppat. En jacka med 900 cuin men bara 60 gram dun kan vara kallare än en jacka med 700 cuin och 150 gram dun.
Läs de två talen tillsammans. Fyllnadsvikten, den totala mängden dun i gram, borde stå bredvid fyllnadsgraden på varje produktblad, men det är ofta den uppgift tillverkare utelämnar helt.
I vår jämförelse anger Haglöfs Roc 68 gram och Halti Huippu Mid mellan 107 och 115 gram, medan Nordisk Cirrus 2.0 och Jack Wolfskin Wandermood bara publicerar jackans totalvikt, inte fyllnadsvikten separat.
Dun- och fjäderandelen
Rent dun utan fjädrar finns knappt i handeln, i stället anges en procentandel, till exempel 90 procent dun och 10 procent fjädrar hos Haglöfs Roc.
Ju högre dunandel, desto luftigare och mer komprimerbar blir fyllningen, medan fjädrarna ger viss struktur och stabilitet åt konstruktionen. En andel på 80 till 95 procent dun räknas som bra kvalitet, vilket samtliga fem jackor i den här jämförelsen ligger inom.
RDS och spårbart dun
Responsible Down Standard, RDS, är den vanligaste certifieringen för att dunet inte kommer från levande plockade eller tvångsmatade fåglar, och att leveranskedjan går att spåra bakåt.
Samtliga fem jackor i vår jämförelse bär RDS-certifiering eller en motsvarande spårbarhetsmärkning, som Nordisks Crystal Down som beskrivs som uppcyklat från livsmedelsindustrin. Det säger inget om värmen, men det är värt att leta efter om ursprunget spelar roll för dig.
Hydrofob behandling: dun som klarar lite fukt
Obehandlat dun klumpar ihop sig så fort det blir blött och tappar då sin isolerande luftighet nästan helt. En hydrofob behandling läggs direkt på dunfjädrarna, inte bara på yttertyget, och förlänger tiden innan dunet plattas till i fuktigt väder.
Haglöfs Roc anger att deras behandlade dun håller sig torrt upp till 5000 minuter i vått väder, en ovanligt konkret siffra som visar hur stor skillnaden faktiskt är mot obehandlat dun.
Behandlingen mattas av med tiden oavsett märke, så det är värt att läsa vår guide om hur du impregnerar friluftskläder innan effekten helt försvinner.
Baffelkonstruktion: genomsydda sömmar mot separata fack
Det finns två huvudsakliga sätt att hålla dunet på plats:
- Genomsydda sömmar, som hos Nordisk Cirrus 2.0. Yttertyg och foder sys ihop rakt igenom i räta linjer, vilket är lättast att tillverka och ger lägst vikt. Varje söm blir dock en tunnare punkt utan dun där kylan lättare tar sig igenom.
- Separata bafflar eller fack, ibland kallade boxväggar. Håller dunet i fristående kammare utan genomgående köldbryggor, en dyrare och något tyngre konstruktion som ger jämnare värme.
Skillnaden märks mest vid axlar, rygg och sidor, där kroppen är som känsligast för drag.
Dun i regn och blötsnö, och när en syntetjacka är bättre
Även med hydrofob behandling är dun aldrig lika pålitligt i ihållande väta som syntetisk isolering, som PrimaLoft eller liknande fiber. Syntetfyllning behåller större delen av sin värmande förmåga genomblöt, medan blött dun kan isolera sämre än en tunn bomullströja.
Ska jackan mest bäras i stadsmiljö eller i torr fjällkyla är dun rätt val. Väntar du regn, blötsnö eller en natt i en fuktig sovsäck är en syntetjacka, eller en hybrid som blandar båda typerna i utsatta zoner likt Arc’teryx Cerium, det tryggare alternativet.
Ska dunjackan bäras under ett fristående regnskal i stället för att stå ensam, är det skalets skaljacka för dam som gör jobbet mot vädret, inte dunet.
Ett skals vattentäthet mäts dessutom i en helt annan siffra än dunets fyllnadsgrad, och vår guide till vattenpelare reder ut vad talet faktiskt betyder.
Damsnitt, rygglängd och fållängd
En jacka ritad för en kvinnokropp är i regel smalare över midjan med en mer markerad form än en herrmodell i mindre storlek, och ofta kortare i ärmarna i förhållande till bröstvidden.
Halti Huippu Mid är dessutom byggd med en förlängd fåll specifikt för att lösa ett vanligt problem hos lätta damjackor, att fållen slutar ovanför höften och lämnar ett kallt gap så fort du böjer dig eller sätter dig ner.
Kolla rygglängden i tabellen innan du köper snarare än att bara lita på storleksbokstaven, den varierar mer mellan märken än de flesta tror.
Tvätt och förvaring så att luftigheten håller i sig
Smuts och hudfett klumpar ihop dunet inifrån långt innan tyget är slitet, vilket gör en jacka kallare år för år om den aldrig tvättas.
Maskintvätta på skonsam cykel med tvättmedel avsett för dun, aldrig vanligt tvättmedel eller sköljmedel, och torktumla försiktigt på låg värme med några rena tennisbollar för att bryta upp klumparna som annars bildas.
Förvara aldrig en dunjacka hopklämd i en packpåse över sommaren, häng den i stället löst så att dunet inte trycks platt över tid. Gäller samma försiktighet resten av garderoben, går vår guide till att skydda friluftskläder igenom underhåll mer brett.
Lagren runt dunjackan, från underställ till skal
Dunjackan är sällan hela lösningen på egen hand, den fungerar bäst som ett lager bland flera. Vår genomgång av lagerprincipen förklarar hur lagren samverkar från hud till yttersta skal.
Närmast kroppen avgör underställer om du fryser eller inte, oavsett hur bra ytterlagret är. Läs hur du väljer rätt underställ om den delen av garderoben behöver fyllas på.
Ull är ett klassiskt materialval för det lagret, och merinoull har fördelen att inte lukta lika snabbt som syntet gör. Vår guide till merinoull går igenom varför.
Vill du se konkreta modeller i stället för bara teorin, har vi samlat de bästa i vår guide till underställ för dam.
Ett mellanlager av fleece ger extra värme utan att dunjackan behöver bära allt själv, och vår genomgång av fleecetröjor för dam går igenom alternativen.
På mildare dagar räcker ibland ett tunnare skal än en fullständig dunjacka. Vår guide till vindjackor för dam tar upp det alternativet.
Vill du jämföra dun rakt av mot syntetfyllda alternativ innan du bestämmer dig, har vi en bredare genomgång i bästa vinterjackan.
