Vad är en skaljacka, och räcker inte en regnjacka?
Det finns ingen helt officiell gräns mellan en skaljacka och en regnjacka, men skillnaden är i praktiken tydlig. En skaljacka, ofta kallad hardshell, är ett 2 till 3-lagers laminat byggt för vind, nötning och timmar av dåligt väder på öppet fjäll. Den kommer nästan alltid med en hjälmkompatibel huva, ofta pitzips för ventilation, och en fåll tänkt att fungera med en klätterselning. Priset speglar det, en genuin skaljacka kostar typiskt två till fyra gånger så mycket som en enklare regnjacka.
En softshell löser ett annat problem än båda. Den andas bättre och känns mjukare mot kroppen, men saknar ofta ett fullständigt membran och tejpade sömmar, vilket gör den fel val i ihållande regn. Vår genomgång av bästa softshelljackan går igenom den avvägningen i detalj.
Ärligt sagt är svaret för många enklare än det låter. Ska du mest ha torrt på en sommarpromenad eller pendlingen till jobbet, läs i stället vår guide till bästa regnjackan. Det är där du får mest nytta för pengarna om vädret sällan blir riktigt hårt. En skaljacka motiverar sitt pris först när du faktiskt rör dig i terräng där vädret kan slå om och stå på i timmar.
Tre användningsområden, alpint, allround och minimalistiskt
Skaljackor delar sig ungefär i tre kategorier.
Alpina modeller, som Bergans Vaagaa och Haglöfs Dalskidan i den här jämförelsen, är byggda för de tuffaste förhållandena med tjockare yttertyg och fler funktioner, till ett högre pris. Allroundmodeller, som Lundhags Ocke, ligger mellan alpint och minimalistiskt i vikt och funktioner och passar den som vandrar regelbundet men inte enbart i extremt väder.
Minimalistiska alternativ, som Jack Wolfskin Highest Peak och RevolutionRace Vector, väger mindre och kostar mindre. De ger också mindre marginal när vädret blir riktigt svårt.
De sex skalen, sida vid sida
De fyra egenskaper som faktiskt skiljer skalen åt är antalet lager, membranet, vattenpelaren och vikten.
| Modell |
Lager |
Membran |
Vattenpelare |
Vikt |
| Bergans Vaagaa |
3 lager |
Bega Membrane Balanced |
20 000 mm |
395 g (stl M) |
| Haglöfs Dalskidan GTX |
3 lager, inget separat foder |
Gore-Tex |
28 000 mm |
615 g |
| Lundhags Ocke |
3 lager |
Ej namngivet, PU-membran |
20 000 mm |
Ej angiven i gram |
| Jack Wolfskin Highest Peak |
3 lager |
Texapore Ecosphere |
20 000 mm |
390 g (stl M) |
| Swedemount Lofoten |
3 lager |
Ej angivet |
20 000 mm |
Ej angiven |
| RevolutionRace Vector |
2 lager |
Hypershell |
10 000 mm |
Ej angiven |
Vattenpelare och vikt är tillverkarnas eller återförsäljarens egna uppgifter.

Membran, Gore-Tex och alternativen
Gore-Tex är fortfarande marknadsledaren och det membran flest känner igen, vilket Haglöfs Dalskidan GTX Jacket Women bygger på. Membranet består av mikroskopiska porer, för små för vattendroppar men tillräckligt stora för vattenånga, vilket håller dig torr utifrån och släpper ut fukt inifrån. Andra membran, som eVent, H2No och tillverkarnas egna varianter, till exempel Bergans Bega Membrane Balanced i Vaagaa-modellen, ger liknande vattentäthet men med egna avvägningar mellan andning och hållbarhet. Ett eget membran kan prestera minst lika bra som Gore-Tex, men saknar dess långa historik av oberoende tester, vilket gör Gore-Tex ett tryggare val för den som prioriterar det mest beprövade alternativet.
Lundhags Ocke och Swedemount Lofoten namnger inte sitt membran i produktbladet. Jack Wolfskin gör det, Texapore Ecosphere, och redovisar dessutom både vattenpelare och fukttransport för det. Det gör dem inte per automatik sämre, men det gör dem svårare att jämföra rakt av mot de modeller som är öppna om vad de bygger på.
Vattenpelare, och varför siffran inte är hela sanningen
Vattenpelare mäter hur mycket vatten tyget klarar över en yta innan det börjar sippra igenom, angivet i millimeter. En jacka med 20 000 mm anses vattentät i de flesta sammanhang.
Siffran säger ingenting om hur sömmarna är förslutna, vilket i praktiken avgör mer för hur torr du håller dig i ett riktigt regn.
Haglöfs Dalskidan toppar tabellen på 28 000 mm, men den siffran kommer inte från Gore-Tex, som av princip inte publicerar en egen millimetersiffra för membranet. Den kommer i stället från återförsäljaren Scandinavianoutdoors egen produktsida.
Tumregel. En hög vattenpelare säger hur mycket tryck tyget tål, inte hur länge sömmarna eller dragkedjorna håller tätt. Fråga alltid om sömmarna är tejpade, inte bara efter millimetertalet.
2, 2,5 och 3 lager, och varför det märks mer på en skaljacka
Ett tredje lager, ett riktigt innerfoder laminerat direkt mot membranet, är det som skiljer Bergans Vaagaa, Haglöfs Dalskidan, Lundhags Ocke, Swedemount Lofoten och Jack Wolfskin Highest Peak från en enklare konstruktion. Fodret skyddar membranet mot slitage och känns torrare mot huden över en hel dag.
RevolutionRace Vector 2L Jacket Dam i den här jämförelsen saknar det lagret, vilket gör den lättare och billigare men mindre tålig mot långvarigt regn och nötning.
2,5-lagersjackor, som inte finns representerade bland våra sex val den här gången, löser samma sak med en tunn tryckt yta i stället för ett textilt foder, ett mellanting i både vikt och pris.

Den fråga som faktiskt avgör om en skaljacka för dam förtjänar att kallas det, snarare än en omdöpt herrjacka, är rummet över axlarna och vid höften. Ska du bära ett tjockt mellanlager under, som lagerprincipen förutsätter, behöver jackan ha marginal där utan att bli en säck när du bara bär en tunn tröja. Bergans och Haglöfs har historiskt byggt sina dammodeller kring den principen, medan flera billigare unisexmodeller vi sorterade bort ur poolen bara var samma herrsnitt i mindre storlekar.
Ett bra sätt att testa det själv i butik eller vid hemleverans är att ta på jackan över det tjockaste mellanlager du faktiskt äger, till exempel ett fleeceplagg från vår genomgång av bästa underställen för dam, och kontrollera att du fortfarande kan lyfta armarna över huvudet utan att jackan drar över axlarna.
Ventilation, funktioner och skötsel
Fyra detaljer avgör mest hur en jacka fungerar i praktiken, utöver själva skalet:
- Pitzips. Dragkedjor under armarna, den vanligaste lösningen när membranet inte hinner andas undan värmen från ansträngning.
- Hjälmkompatibel huva. Värd att kontrollera specifikt om du åker skidor eller klättrar, annars räcker en smalare huva som sitter tätare runt huvudet.
- Manschetter. Går att dra åt och håller ute både kyla och vatten vid handlederna.
- Justerbar fåll. Gör mer nytta än det låter i sidvind.
Skötseln är enkel men lätt att glömma. Tvätta skaljackan med ett milt tvättmedel utan sköljmedel, torktumla aldrig, och behandla om DWR-ytan med jämna mellanrum eftersom den bryts ner av användning och tvätt även om membranet i sig håller lika bra som första säsongen.
En jacka som slutar pärla vatten på ytan är inte trasig, den behöver bara ny impregnering, vilket vi går igenom i detalj i hur du impregnerar friluftskläder.
För fler tips om att förlänga livslängden på hela plaggförrådet, se vår genomgång av hur du skyddar friluftskläder.
Byxor i samma konstruktion, med samma frågor om lager och membran, finns i vår genomgång av bästa skalbyxorna.