Tälta på vintern: så campar du tryggt i snö och kyla

Snön dämpar ljud, stigarna är tomma och du kan campa mitt i Sarek utan att se en enda annan människa på tre dagar. Det är vintercampingens största behållning, men den kommer med marginaler som är betydligt snävare än på sommaren.

Ett misstag i juli betyder oftast bara att du blir lite blöt. Ett misstag i januari, på fjället utanför Abisko eller uppe på Kebnekaisemassivet, kan snabbt bli farligt. Den här guiden går igenom vad du faktiskt behöver tänka på: platsval, utrustning, kläder och hur du undviker köldskador när termometern visar minus femton.

Här är en kort översikt över det viktigaste att tänka på när du ska tälta på vintern:

• Välj rätt plats för tältet. En plats som är väl skyddad från vind, men också på säkert avstånd från lavinutsatt terräng och andra faror.
• Klä dig rätt. Följ lager-på-lager-principen med vinterkläder anpassade för minusgrader, och glöm inte vantar, mössa och extra strumpor.
• Använd rätt utrustning. Ett robust vintertält, en varm sovsäck och ett liggunderlag byggt för minusgrader gör hela skillnaden.
• Ät och drick ordentligt. Kroppen förbränner mer energi i kylan, så varma måltider och regelbundet vätskeintag är avgörande.
• Håll dig varm och undvik skador. Frostskador vill du helst aldrig behöva hantera, så lär dig känna igen de tidiga tecknen.

Varför tälta på vintern

Det går inte att förneka att camping på vintern kan vara kallt och blött, särskilt bor du i ett område med tufft vinterväder, vilket knappast är ovanligt i stora delar av Sverige. Men det är just dessa kalla och våta förhållanden som gör vintertältning så rolig.

Vädret som skrämmer bort andra campare betyder att chansen finns att du får hela lägerplatsen för dig själv. Och med rätt vintercampingutrustning, framför allt ett bra vintertält och en varm sovsäck, blir upplevelsen rent ut sagt mysig. Ta med en tältvärmare och du kommer att undra varför du väntade så länge med att campa på vintern.

Många som provar en gång blir förvånade över hur skönt det faktiskt är att sitta i ett varmt tält med snöyra utanför duken, medan sommarens myggplågade nätter känns långt borta.

Välj rätt lägerplats

Allemansrätten gäller även på vintern, men naturreservat och nationalparker som Sarek och Fulufjället har egna regler för var du får slå läger. Kolla alltid länsstyrelsens föreskrifter innan du ger dig av.

När du väl är på plats, tänk på fem saker:

• Vindskydd. Ett skogsbryn, en bergssida eller stora stenblock gör natten dramatiskt mycket behagligare. Öppna kalfjäll utan skydd är sista alternativet.
• Lavinrisk. Slå aldrig läger under en brant sluttning eller i en ravin dit snö kan rasa. Om du är osäker, flytta hundra meter och tänk efter en gång till.
• Vattenkälla. En bäck som fortfarande rinner under isen sparar dig från att smälta snö varje kväll, vilket äter bränsle. Är du längre ut i vildmarken kan ett vattenfilter vara värt att ha med om du behöver ta vatten från en öppen källa.
• Morgonsol. En lägerplats som får sol tidigt värmer upp tält och humör snabbare än en skuggig sluttning.
• Avstånd till andra. Både av trevnad och för att inte trampa sönder någon annans snöyta.

Bra att veta: I nationalparker som Sarek finns ingen markerad led och ingen mobiltäckning på stora sträckor. Räkna med att vara helt självförsörjande.

Sätta upp tältet i snö

Att slå upp tältet direkt på lös pudersnö är ett vanligt nybörjarfel. Snön smälter under kroppsvärmen och du vaknar med en fuktig, ojämn sovplats. Sätter du upp tältet på bar mark fungerar det precis som vanligt, men är du på snö bör du tänka på följande:

1. Trampa ner ytan. Gå fram och tillbaka på hela tältplatsen med skidor eller snöskor på, vänta tio minuter så att snön hinner sätta sig, och trampa igen. Att packa ner snön ordentligt innan du reser tältet är avgörande, annars smälter den ojämnt under natten.
2. Bygg en snövall om platsen är vindutsatt och du inte hittar naturligt skydd. Även en låg vall av packad snö bryter vinden avsevärt.
3. Använd vintertältpinnar eller gräv ner packpåsar fyllda med snö och koppla linorna till dem. Vanliga tältpinnar biter helt enkelt inte i snö och glider lätt ur.
4. Håll vassa föremål borta från tältduken. Isyxa, skidstavar och stegjärn ska förvaras utanför eller väl inpackade. En reva i dukens vindsida mitt i natten är inget du vill hantera i minus tjugo. Har det ändå gått hål finns det sätt att laga en tältduk provisoriskt tills du är hemma igen.

Klä dig rätt: lager på lager i kyla

Att ha på sig rätt kläder är avgörande för att hålla kroppstemperaturen på en bekväm och hälsosam nivå. Systemet är detsamma som sommartid, lager-på-lager, men marginalerna är mindre.

Baslager: det lager som sitter närmast kroppen och samtidigt ett av de viktigaste. För vintercamping lönar det sig att gå för en tjockare modell av underställ som håller värmen även still-stående vid spisen. Leta efter rätt underställ i merinoull eller polyester, tunt underställ räcker sällan när termometern kryper under minus tio.

Mellanlager: det isolerande lagret som gör mest för att bibehålla värmen på insidan av kläderna. En rejäl fleecetröja eller en tunn dunjacka är populära och fungerande val.

Ytterlager: det sista och yttersta lagret som skyddar mot väder, vind, regn och snö. En vinterjacka eller skaljacka med Gore-Tex-membran eller motsvarande vattentätt/andningsbart material håller ute fukten utan att stänga in all svett du producerar.

Utöver lagren är det viktigt att tänka på skorna. Robusta, värmande vinterskor är oftast bästa valet, men ska du vandra långa sträckor utan mycket snö kan ett par vandringskängor vara att föredra då de är lättare och smidigare. Glöm inte solglasögon mot solreflexerna i snön, vantar och mössa för de mest utsatta kroppsdelarna, och ett par robusta vandringsstrumpor.

Använd rätt vinterutrustning

Den viktigaste och egentligen enklaste regeln för vintertältning är att hålla sig varm och torr. Rätt utrustning gör det jobbet betydligt lättare, särskilt om du planerar att vara ute i kylan under längre perioder.

Ett 4-säsongstält

Ett beständigt tält byggt för att användas året runt hanterar vind, snö och regn bättre än ett 3-säsongstält. Ett 3-säsongstält kan fungera så länge du inte slår läger på en vindutsatt plats eller under extrem kyla, men 4-säsongstält är bättre anpassade för vinterförhållanden med kraftigare stänger och pinnar som klarar tuffare vind och mer snölast. Räkna också med att behöva lite extra utrymme i tältet eftersom du har med dig mer utrustning än på sommaren. Du kan läsa mer om vad som skiljer modellerna åt i vår guide till bästa vandringstältet.

En rymlig ryggsäck

Vinterutrustning tar mer plats och väger mer, vilket rimligen kräver en större ryggsäck. Sikta på minst 60 liter, men i många fall är en 80-liters modell att föredra. Planerar du att ha med skidor, snöskor, stegjärn eller andra större föremål bör de fästas på utsidan av ryggsäcken snarare än packas inuti.

En sovsäck som klarar minusgrader

Vintertältning innebär en sak med säkerhet: du sover i ett kallare klimat än vad du är van vid. Många vintersovsäckar anger vilken temperatur de klarar, men gå gärna för ett något varmare alternativ än du tror du behöver, det är enkelt att öppna säcken eller ta av lager om du blir för varm, betydligt svårare att kompensera åt andra hållet.

Sovsäckar för kallt väder har generösa mängder gåsdun eller syntetisk isolering. Dun är populärt tack vare sitt överlägsna värme-viktförhållande, men håll det torrt, vått dun tappar mycket av sin isolerande förmåga. Vintersovsäckar kännetecknas också av dragrör bakom dragkedjorna, dragkragar ovanför axlarna och huvor som håller kvar värmen. Är du osäker på om din säck är varm nog kan du lägga till ett sovsäcksfoder, vilket ger extra värme, minskar slitaget och håller säcken renare. Ett extra lager kan ge ungefär fem till tio graders mer värme.

Ett isolerande liggunderlag

Sovsäcken håller kroppen varm, men ett effektivt liggunderlag är minst lika viktigt för att isolera dig från kall och ofta fuktig mark. Precis som med sovsäckar finns modeller specifikt anpassade för vinterbruk. Ett gammalt och fungerande trick är att använda två liggunderlag, ett tunnare och mer kompakt underst, och en mer värmande modell ovanpå. R-värdet ger en bra uppfattning om isoleringsförmågan, ju högre R-värde desto bättre isolering och desto lämpligare för vinterbruk.

Tips: Lägg en flaska med nykokt vatten i sovsäcken innan du somnar. Använd hårdplast, inte metall, annars blir den för het att hålla i. Placerad vid magen eller mellan låren håller den värmen långt in på natten.

Ett stormkök som klarar kylan

För att laga varma måltider och smälta snö till vatten behöver du ett stormkök. Det finns i huvudsak två typer, och valet påverkar hur bra det fungerar i kyla:

Bestämmer du dig för ett gasolkök för vintercamping, se till att det har en inbyggd tryckregulator, den motverkar tryckfallet som annars ger en svag låga. Att hålla bränslebehållaren varm genom att förvara den i sovsäcken på natten och i en jackficka vid matlagning hjälper också spisen att fungera bättre.

Skidor, snöskor eller stegjärn

Ett par centimeter snö klarar du med vanliga vandringskängor och kanske broddar om underlaget är halt. Men beger du dig in i djupare terräng, till exempel längs Kungsleden norr om Abisko under vintersäsong, behöver du något som fördelar vikten över en större yta.

Snöskor är ett populärt val eftersom de är relativt billiga och lätta att lära sig, de sprider vikten så att du inte sjunker ner i djup snö. Turskidor kräver mer teknik för att användas effektivt men är smalare än alpina skidor, vilket gör dem lättare att gå med, samtidigt som de fortfarande ger bra flyt i djupsnö. Stegjärn hör hemma på is och i branta partier, sällan på en vanlig vintercamping.

Släde eller pulka

För längre resor och expeditioner drar vissa vintercampare en släde eller pulka. Det minskar vikten på ryggen och gör att du kan bära mer utrustning, vilket passar bra när packningen redan är omfattande. En släde är inte praktisk i all terräng, branta sluttningar och smala stigar kan vara svåra att ta sig fram på, så undersök rutten och stigarnas beskaffenhet i förväg. På flacka och öppna sträckor, till exempel längre etapper av Kungsleden vintertid, fungerar en pulka desto bättre och kan göra en flerdagarstur betydligt skonsammare för ryggen.

Säkerhetsutrustning i lavinterräng

Om du rör dig i terräng där laviner är en risk, till exempel branta fjällsidor kring Kebnekaise eller delar av Vindelfjällen, ska du ha med lavinsändare, spade och sond till alla i sällskapet. Lavinsändaren kan både skicka och ta emot signaler och är det viktigaste hjälpmedlet för att hitta någon som begravts i en lavin, har hela sällskapet varsin ger det bäst chans. Spaden används för att gräva upp den som är begravd, och en uppblåsbar ryggsäck med luftkuddar som löser ut när du drar i en sladd kan hjälpa dig hålla dig nära ytan om en lavin går.

Undvik: att lita på mobiltäckning som räddningsplan. Stora delar av svenska fjällkedjan saknar täckning, och en satellitkommunikator väger inte mycket i packningen.

Undvik köldskador

Frostskador, alltså frysning av vävnad, och hypotermi, när kroppstemperaturen sjunker under det normala, är allvarliga problem vid vintercamping. För att förebygga dem måste du aktivt ta hand om dig själv och dina vandringspartners.

Håll dig varm innan du blir kall, inte efter. Genom att klä dig rätt håller du en behaglig temperatur, vilket är betydligt enklare än att försöka värma upp dig efter att redan ha blivit kall.

Försök inte att vara tuff. Känner du att fingrar eller tår börjar bli kalla, stanna upp och ta dig tid att värma dem. Att placera kalla fingrar i armhålorna eller kalla tår mot en kompis varma mage är effektiva sätt att värma upp på, liksom handvärmare och tåvärmare.

Håll ett öga på varandra. Fråga regelbundet hur de andra i sällskapet mår. Bleka fläckar i ansiktet eller en följeslagare som plötsligt blir klumpig på stigen är tidiga tecken, be dem stanna upp och täcka utsatt hud eller lägga till ett varmt lager direkt, inte vänta ut det. Det är lätt att avfärda de första symtomen som “bara lite kallt”, men just den attityden är anledningen till att lindriga köldskador hinner bli allvarliga innan någon reagerar.

Elda i snö

För att hålla värmen, särskilt i minusgrader, kan en brasa i lägret torka både dig och kläderna. Regn, snö och vind gör förstås jobbet svårare, men med rätt knep går det oftast att få till en mysig eld att sitta vid under kvällen.

Börja med att bygga en plattform: välj en plats som är någorlunda skyddad från vinden och bygg en mindre plattform av stenar eller torra grenar, så att elden inte sjunker ner i smältande snö. Starta elden genom att placera det lättaste och torraste materialet överst, med tändmaterial runt om som du tänder med tändare eller tändstål. Tillsätt sedan mer bränsle gradvis, så fort elden tagit fart kan du lägga på grövre grenar och vedbitar som brinner längre och skapar mer glöd. Använd bara ved som redan har fallit eller som kommer från döda träd, den brinner bättre än levande ved och minimerar din påverkan på platsen.

Andra tips för vintertältning

Utöver det grundläggande finns en rad vanor som gör vinteräventyret betydligt mer behagligt.

Ät varm och kaloririk mat. I kylan förbränner kroppen mer energi för att hålla värmen, så kompensera med kaloririk, fet mat. Ät samtidigt inte så mycket att du känner dig trög, det gör mer skada än nytta.

Träna innan du går till sängs. Att krypa ner i sovsäcken när du redan är kall garanterar en natt full av huttrande. Gör några jumping jacks, jogga på stället eller rör dig runt lägret tills hjärtat pumpar, lägg dig sedan i sovsäcken och dra ihop den ordentligt.

Gå och kissa när du behöver. En tom blåsa kräver mindre energi av kroppen att hålla varm. Känns tanken på att lämna den varma sovsäcken mitt i natten outhärdlig kan en kissflaska vara lösningen, kvinnor kan använda en tratt för att underlätta.

Fyll en flaska med varmt vatten. Koka upp en liter vatten och häll det i en vattenflaska i hårdplast, aldrig i metall som blir för het att hålla. Skruva fast locket ordentligt och lägg flaskan i sovsäcken, nära magen eller mellan låren, så håller den värmen långt in på natten.

Förvara skorna inne i tältet. Skorna blir några grader varmare än om de lämnas utomhus, vilket gör dem behagligare att ta på sig på morgonen. Har stövlarna ett löstagbart foder kan det läggas i sovsäcken över natten, samma sak gäller strumpor och lösa skosulor.

Sov i rena kläder. Kroppsoljor, svett och smuts fräter över tid på sovsäckens isolerande förmåga. Byt till rena, torra långkalsonger och strumpor innan du lägger dig.

Använd kroppen som torktumlare. Blöta handskar eller strumpor kan läggas ovanpå understället på axlarna, i armhålorna eller i byxornas midjeband, där kroppsvärmen torkar dem under natten.

Förvara flaskor upp och ner. Det gör det mindre sannolikt att pipen fryser igen. Se bara till att locken är ordentligt fastskruvade så de inte läcker.

Ladda batterier fullt innan avfärd. Vinternätterna är långa, så se till att pannlampa, gps och mobil är fulladdade och ta med extra batterier. Litiumbatterier fungerar bra i kyla men kan överbelasta vissa apparater, kolla bruksanvisningen. Alkaliska batterier fungerar i det mesta men töms fortare.

Håll elektroniken varm. Kyla laddar ur batterier snabbare. Förvara pannlampa, mobil, gps och extra batterier i sovsäcken eller en jackficka nära kroppen när du inte använder dem.

Säkra lägret innan natten. Se till att allt som lätt kan blåsa iväg eller begravas i nysnö är undanplockat. Ställ skidor och snöskor upprätt så de inte försvinner under ett nytt snötäcke, och lägg spis, spade och vattenflaskor där du hittar dem igen på morgonen.

Snabba tips

• Packa ner skorna i tältet på natten, de blir betydligt skönare att ta på sig på morgonen.
• Sov i torra kläder, aldrig i de du svettats i under dagen.
• Förvara batterier till pannlampa och gps nära kroppen så att kylan inte tömmer dem i förtid.
• Förvara vattenflaskor upp och ner, då fryser de till sist vid pip och lock.
• Gör några jumping jacks innan du kryper i sovsäcken, en varm kropp somnar bekvämare än en kall.
• Säkra allt löst innan natten, spade, skidor och kärl kan försvinna under ett nytt snötäcke.