Skaljacka, regnjacka eller softshell
De tre kategorierna löser olika problem, och att välja fel är den vanligaste anledningen till att en dyr jacka ändå känns som fel köp. En skaljacka, ofta kallad hardshell, är ett laminat i två till tre lager byggt för vind, nötning och timmar av dåligt väder på öppet fjäll.
En softshell prioriterar i stället rörlighet och andningsförmåga, ofta utan ett komplett membran, vilket gör den skön att bära men otillräcklig den dagen regnet håller i sig hela dagen. Skillnaden mellan de två plaggen och när den ena vinner över den andra reder vi ut i bästa softshelljackan.
En ren regnjacka löser samma grundproblem som en skaljacka men billigare och enklare, med tunnare tyg som sällan håller lika länge. Ska du mest hålla dig torr på pendlingen eller en sommarpromenad, läs i stället vår guide till bästa regnjackan.
Letar du efter en jacka skuren för en kvinnokropp specifikt, med rätt rum över axlar och höft, har vi en egen genomgång i bästa skaljackan för dam som går djupare på just den frågan.
2, 2,5 och 3 lager, vad konstruktionen faktiskt avgör
Lagerantalet är den enskilda faktor som mest förklarar prisskillnaden mellan skaljackor, och det märks mer här än i nästan någon annan klädkategori. En 3-lagersjacka har ett textilt innerfoder laminerat direkt mot membranets insida. Fodret skyddar membranet mot nötning från en ryggsäcksrem eller en klippkant, och känns torrare mot huden över en hel dag eftersom fukt inte kan samlas löst mellan lagren. Det är den konstruktionen som gör en jacka lämplig för veckor på Kungsleden med tung packning.
Testvinnaren Rab Firewall Light är byggd så, i 20 denier Pertex Shield.
- 2,5 lager, som Mammut Alto Light i den här jämförelsen: ersätter det textila fodret med ett tunnare tryckt eller sprejat mönster direkt på membranets insida. Resultatet väger mindre och packar mindre, men skiktet är känsligare för nötning och kan kännas klibbigt mot huden efter en svettig timme, eftersom det saknar fodrets luftighet.
- 2 lager, som Haglöfs Breeze Proof: har inget skyddande skikt över membranet alls, membranet limmas i stället löst mot ett separat foder. Det gör den lättast och billigast av de tre, men membranet slits snabbare och jackan känns oftare kladdig inifrån vid ansträngning.
För en pendlingsjacka som mest ska klara duggregn på väg till jobbet är det sällan ett problem. För en vecka i fält är det en riktig begränsning.
De sex jackorna sida vid sida
| Modell |
Lager |
Membran |
Vattenpelare |
| Rab Firewall Light |
3 lager |
Pertex Shield |
20 000 mm |
| Marmot Waypoint GTX |
2 lager |
Gore-Tex |
28 000 mm |
| Mammut Alto Light HS |
2,5 lager |
Mammut DRY Tour |
15 000 mm |
| Houdini The Orange Jacket |
3 lager |
Houdini Atmos |
20 000 mm eller mer |
| Haglöfs Breeze Proof |
2 lager |
Haglöfs PROOF 2L |
15 000 mm |
| Halti Forter Drymaxx |
Laminerat membran med meshfoder |
Halti DrymaxX |
10 000 mm |
Alla siffror är tillverkarnas egna, med Marmots 28 000 mm som ett särskilt undantag, se förbehållet nedan.
Läs Marmots vattenpelare med ett förbehåll. 28 000 mm kommer från Marmots eget produktblad, inte från Gore som membrantillverkare, som normalt inte publicerar en vattenpelare per plagg. Siffran går att jämföra med de andra fem, men den saknar samma oberoende dokumentation som Gore-Tex namnet i övrigt vilar på.
Membran och vattenpelare, vad siffran visar och inte visar
Marmot Waypoint GTX Jacket i den här jämförelsen är den enda som bygger på Gore-Tex, fortfarande det membran de flesta känner igen och litar på, här i ett tvålagersutförande. Tekniken bakom det är i grunden enkel: ett tunt skikt med hål så pass små att flytande vatten inte tar sig igenom, samtidigt som den varma, fuktiga luften från din egen kropp kan passera ut.
Flera av de andra jackorna i jämförelsen bygger i stället på tillverkarens eget membran, som Haglöfs PROOF i Breeze Proof eller Halti Drymaxx i Forter, och tekniskt sett finns det inget som säger att de presterar sämre. Det som skiljer dem åt är dokumentationen. Gore-Tex har testats och verifierats oberoende under lång tid, medan ett eget membran oftast bara backas upp av tillverkarens egna mätningar.
Vattenpelare mäter hur mycket vatten tyget klarar över en yta innan det börjar sippra igenom, angivet i millimeter, och 10 000 till 20 000 mm räknas i praktiken som fullt vattentätt i de flesta väderlägen. Siffran säger dock ingenting om sömmarnas förslutning eller hur väl DWR-behandlingen håller efter flera tvättar, vilket ofta avgör mer för hur torr du faktiskt håller dig.
Spridningen i den här jämförelsen är större än priset antyder. Rab Firewall Light och Houdini The Orange Jacket ligger på 20 000 mm, Mammut Alto Light och Haglöfs Breeze Proof på 15 000, Halti Forter Drymaxx på 10 000.
Tejpade sömmar, detaljen som avgör om vattentät verkligen betyder vattentät
Varje söm i en skaljacka är i praktiken tusentals nålhål från tillverkningen, och utan en tejpad remsa som täcker sömmen på insidan läcker vatten rakt igenom oavsett hur hög vattenpelaren är.
Genuina skaljackor har normalt sömmar tejpade rakt igenom hela plagget, medan enklare regnjackor ibland bara tejpar de mest utsatta sömmarna vid axlar och huva för att spara på tillverkningskostnaden.
Det är en av de svårare detaljerna att bedöma från en produktbild. Men det är också en av de mest avgörande för om jackan faktiskt håller vad namnet lovar i ett långvarigt regn.
Fjällskal mot pendlarskal, funktionerna som skiljer dem
Det som skiljer en teknisk fjällskaljacka från en enklare pendlarmodell handlar sällan om själva vattentätheten, utan om vilka funktioner som byggts runt den. En hjälmkompatibel huva, som på Marmot Waypoint GTX och Rab Firewall Light, är rymligare och har fler justeringspunkter för att sitta tätt även över en skid- eller klätterhjälm. En pendlarjacka som Haglöfs Breeze Proof har i stället en smalare huva som sitter tätare runt huvudet och ger bättre sikt utan hjälm.
Pitzips, alltså blixtlås under armarna som går att öppna för hand, löser samma problem varje gång membranet inte hinner ventilera bort värmen från ett tungt kliv uppför, och de flesta modeller riktade mot rörlig användning har dem som standard. En fåll byggd för att fungera under en klätterselning eller ett höftbälte sitter löst och något längre baktill, medan en vardagsjacka i stället är skuren för att sitta jämnt runt midjan. Ska jackan bäras med tung packning eller under klättring är det värt att kontrollera fållens funktion specifikt, det framgår sällan tydligt av produktbilderna.
För herrmodeller gäller samma grundprincip som för alla skaljackor, jackan ska ha rum för ett mellanlager enligt lagerprincipen utan att bli en säck när du bara bär en tunn tröja. Testa gärna att lyfta armarna över huvudet med jackan på över det tjockaste mellanlager du faktiskt äger innan du bestämmer dig, snarare än att bara lita på storleksguiden.
Det som faktiskt sliter ut en skaljacka i praktiken är sällan tyget i sig, utan de punkter där något annat gnager mot det gång på gång. Axelpartiet under en ryggsäcksrem, höften där ett höftbälte ligger an dag efter dag, och nederkanten av ärmarna mot en vante är de ställen där ytterlagret tunnas ut först, långt innan membranet slutar fungera. Just den nötningen är också varför en 3-lagersjacka med sitt skyddande innerfoder håller längre i tunga packningar än ett tvålagersskal, oavsett vilket membran som sitter under.
DWR-behandlingen, den som får vatten att pärla av på ytan, är en annan sak och slits av vanlig användning och tvätt betydligt snabbare än själva membranet. Går den att köra en runda i torktumlaren på låg värme eller stryka försiktigt enligt tillverkarens anvisning brukar den återaktiveras, och räcker inte det finns sprayimpregnering att lägga på nytt, vilket vi går igenom i hur du impregnerar friluftskläder.
Det är först när jackan slutar pärla vatten även direkt efter en ny behandling som problemet sitter i själva laminatet och inte går att fixa med mer DWR, och då är det dags att byta snarare än att fortsätta impregnera. För fler sätt att förlänga livslängden på hela plaggförrådet, se hur du skyddar friluftskläder.
Byxor, skidjacka och lagren du bär under skalet
Till skalet hör oftast en byxa i samma konstruktion. Vill du ha samma väderskydd nedtill som upptill, se bästa skalbyxorna.
Ska turen gå in i midvintern räcker inte samma tunna skal som klarar hösten på fjället. Bästa skidjackan går igenom vad som skiljer en renodlad vinterjacka från de sex skalen här.
Under skalet ligger lagren som faktiskt håller dig varm, inte skalet självt. Bästa underställen för herr tar upp vad som fungerar bäst mot huden.
Är det byxorna under skalet du också behöver byta ut, är bästa vandringsbyxorna nästa steg.
