Skridsko och bindning är två olika delar
En långfärdsskridsko består av en skena (bladet) monterad i en bindning, och de två köps ibland separat.
Vissa modeller, som Lundhags Torne BC och Skyllermarks Baltic, levereras med bindningen redan monterad och klar. Andra säljs som ren skena där du väljer och monterar bindning själv, ofta för att du redan har en bindning från en tidigare skridsko eller vill ha ett specifikt system.
Kontrollera alltid vad som faktiskt ingår innan du betalar, annars riskerar du att stå med ett blad du inte kan åka på.
De fem, sida vid sida
| Modell |
Bladlängd |
Bindningstyp |
Bladtjocklek |
Bindning ingår |
| Lundhags Torne BC |
41 eller 44 cm |
Rottefella Backcountry, monterad |
1,4 mm |
Ja |
| Skyllermarks Baltic |
40, 43, 45 eller 48 cm |
Rottefella BC, monterad |
1,4 mm |
Ja |
| Lundhags Torne Skate |
39 eller 42 cm |
Salomon Prolink Race, monterad |
1,4 mm |
Ja |
| Zandstra Track |
43, 45 eller 48 cm |
Rottefella BC Manuell, monterad |
1,25 mm |
Ja |
| Isvidda Trekking |
40, 45, 50 eller 55 cm |
Justerbar remspänne för kängor |
Ej angiven |
Ja, ingen pjäxa krävs |
Uppgifterna är tillverkarnas och återförsäljarnas egna. Isvidda Trekking är den enda modellen där bladtjockleken inte anges alls.
Bindningstyper och vad de kräver av dig
De flesta bindningar i den här kategorin hör till en av två familjer.
- Rottefella- och NNN-liknande system, som BC, Prolink och NIS, kräver en längdskidpjäxa med matchande fäste under tån. De sitter stabilt och ger bra kraftöverföring i skäret, men du behöver rätt pjäxa. Se vår guide till längdskidpjäxor för herrmodeller som fungerar med flera av bindningarna ovan.
- Remspännen, som på Isvidda Trekking, tar i stället en vanlig stabil känga eller vandringskänga. De passar dig som vill prova sporten utan att investera i mer utrustning, men ger en fast häl och därmed kortare skär än en pjäxbindning med lös häl.
Fast eller lös häl
Lös häl, där hälen lyfter fritt från skenan i varje skär, ger längre och effektivare skär och är standarden på pjäxbaserade bindningar som BC och Prolink.
Fast häl, vanligt på remspännen för vanliga kängor, ger kortare skär men är enklare att lära sig på och kräver ingen speciell pjäxa.
Den som redan är van skridskoåkare märker skillnaden snabbt på långa raksträckor, medan en nybörjare sällan hinner nyttja den extra skärlängden ändå.
Bladlängd, radie och vad de gör med åkningen
Bladlängden väljs efter skostorlek, men längden påverkar också hur skridskon beter sig.
En kortare skena är lättare att svänga och ger snabbare respons, vilket gynnar nybörjare och den som åker mycket i kurvor. En längre skena ger bättre stabilitet och glid på raka sträckor och lämpar sig bättre för långa turer i högt tempo.
Åkradien, hur mycket skenan är svängd i sidled, spelar in på samma sätt. En kort radie som på Lundhags Torne Skate gör skridskon lekfull på slät is, medan en längre radie som på Torne BC prioriterar stabilitet på ojämnare underlag.

Bladmaterial, tjocklek och risken för rost
Samtliga blad i vår jämförelse är tillverkade i rostfritt stål, i tjocklekar som varierar mellan omkring 1,1 och 1,4 mm beroende på modell.
Ett tjockare blad, som de 1,4 mm på Lundhags modeller, tål mer stryk mot sten och grov is utan att få hack i eggen. Tunnare, racingorienterade blad ner mot 1,1 mm förekommer också i kategorin och prioriterar då lägre vikt och snabbare glid, en avvägning som passar tävlingsåkning bättre än en dagstur på okänd is.
Rostfritt stål gör bladen tåliga mot fukt över säsong, men torka alltid av eggen efter användning för att undvika ytkorrosion.
Snötäckt och ojämn is
Isfrigången, avståndet mellan skenans underkant och skridskons kropp, avgör hur väl skridskon hanterar tunn snö och ojämnheter utan att bromsa in eller fastna. Lundhags Torne BC är byggd specifikt för det här, med vad tillverkaren kallar marknadsledande isfrigång, medan modeller optimerade för preparerade spår, som Torne Skate, presterar bäst när underlaget faktiskt är slätt.
Kompletta säkerhetskit, inte bara skridskor
Det här är den viktigaste sektionen i hela guiden. Naturis kan se säker ut och ändå bära dåligt, och varje säsong sker olyckor där långfärdsskridskoåkare hamnat i vak utan rätt utrustning. Innan du ger dig ut behöver du ispikar att hänga runt halsen, redo att användas om du går genom isen, en kastlina för att kunna hjälpa en kompis på avstånd, en ryggsäck med varmt torrt ombyte i en vattentät packpåse, och en ispik eller isstav för att pröva isens tjocklek framför dig medan du åker. Vår guide till isdubbar går igenom valet av det förstnämnda.
Åk aldrig ensam på naturis, och åk aldrig på is du inte själv, eller någon i sällskapet, kan bedöma. Att läsa is, färgen, ljudet den ger ifrån sig, hur den ser ut runt vindpinade partier och utlopp, är en kunskap som byggs upp genom övning under ledning av en klubb eller en friluftsorganisation, inte något en produktguide kan ersätta. Meddela alltid någon vart du ska åka och när du väntas vara tillbaka.

För den som vill komplettera utrustningen ytterligare finns broddar för sträckor du behöver gå snarare än åka.
En annan del av utrustningen är själva vandringen till och från isen, och där gör vinterskor skillnad.