Storleken är hela köpet
Den vanligaste nybörjarmissen är att välja snösko efter skostorlek. Rätt mått är istället din kroppsvikt plus all packning du bär, jämfört mot den maxvikt tillverkaren anger för varje storlek. Sydvang Skaring finns till exempel i tre storlekar som klarar upp till 70, 90 respektive 115 kilo, och Gridarmor Reinheimen har en liknande stege upp till 68, 90 och 113 kilo. Väger du 75 kilo själv och bär en 15-kilos ryggsäck ska du räkna på 90 kilo totalt, inte 75, och då hamnar du redan i den mellersta storleken snarare än den minsta.
En enkel tumregel: lägg ihop kroppsvikt och packning, och välj alltid den storlek vars maxvikt ligger närmast över den summan, aldrig under. I lössnö och nyfallen puder är det bättre att ha marginal uppåt, eftersom en för liten snösko helt enkelt sjunker rakt igenom. På hårt packade leder eller skoterspår kan du gå ner en storlek, eftersom underlaget redan bär en stor del av tyngden.
De sex snöskorna sida vid sida
Rekommenderad användarvikt, vikt per par och bindning är de tre siffror som skiljer sig mest mellan modellerna.
| Modell |
Rekommenderad användarvikt |
Vikt per par |
Bindning |
| TSL Highlander Original Boa |
50 till 136 kg beroende på storlek |
1,86 till 1,96 kg |
Boa-vred |
| TUBBS Mountaineer |
100 till 136 kg |
2,5 kg |
Tubbs egen bindning |
| Gridarmor Reinheimen |
68, 90 eller 113 kg |
1,8, 2,0 eller 2,3 kg |
Polyeten, enhandsjustering |
| Urberg Hiking Snowshoe Phantom |
90 eller 113 kg |
1,86 eller 1,97 kg |
Pivotbindning med hälsvipp |
| Sydvang Skaring |
70, 90 eller 115 kg |
1,6, 2,1 eller 2,6 kg |
Enhandsjustering |
| Atlas Helium Trail |
60 till 125 kg beroende på storlek |
Uppges av tillverkaren per storlek |
Wrapp Stretch, två spännen |
Bindning, styv känga eller mjuk sko
Bindningen avgör hur snabbt du kommer i väg och hur bra skon sitter under en hel dag.
- Enhandssystem: Sydvang Skaring och Gridarmor Reinheimen, justeras snabbast med vantar på.
- Boa-vred: TSL Highlander, drar åt jämnt runt hela foten med en vridning och sitter ofta stadigare över tid än remmar.
- Wrapp Stretch, två spännen: Atlas Helium Trail, enkel att kliva i och ur.
De flesta bindningar i den här kategorin är byggda för vanliga vinterkängor eller kraftiga vandringsskor med en viss flex i sulan, inte helt styva skidpjäxor. En sula som inte böjer sig alls gör det svårare för bindningen att sluta tätt runt foten vid varje steg, vilket kan kännas som att skon glappar även om remmarna sitter hårt spända.
Hälsvipp för uppförsbackar
En hälsvipp är en liten metallbygel som fälls upp under hälen och håller foten i en jämnare vinkel i branta uppförsbackar, vilket avlastar vaderna rejält på en lång stigning.
- Har hälsvipp: Urberg Phantom, samt Atlas Helium Trail med 12 graders vinkel.
- Saknar hälsvipp: Sydvang Skaring och Gridarmor Reinheimen.
Det märks mest om du regelbundet rör dig i brant fjällterräng snarare än på flacka skogsleder.
Stegjärnens stål avgör greppet på is
Stegjärnen under framfoten är det som faktiskt ger grepp i is och hårt paketerad snö, medan själva ramen och decket sköter flytkraften. TSL Highlander och Tubbs Mountaineer använder stål av högre kvalitet, rostfritt respektive härdat för militärt bruk, vilket ägare beskriver som mer motståndskraftigt mot att slöas ner över flera säsonger än det vanligare manganstålet som sitter på flertalet Gridarmor-modeller.
Ju mer tid du spenderar på is eller hårt skare, desto mer motiverat är det att betala för bättre stål. Är underlaget ren is snarare än snö gör inget stegjärn under en snösko samma nytta som isdubbar i handen.
Aluminium eller komposit i ramen
Aluminiumram är styv och tål upprepad kyla utan att bli spröd, men väger något mer än komposit. Kompositkroppar är lättare och ofta mer stötdämpande i sten och rot, men materialkvaliteten skiljer sig kraftigt mellan tillverkare.
- Aluminiumram: Sydvang Skaring, Urberg Phantom och Gridarmor Reinheimen.
- Kompositram: TSL Highlander och Atlas Helium Trail.
Vi har därför bara valt in kompositmodeller från etablerade märken i den här jämförelsen.
Snöskor eller skidor
Snöskor slår skidor när terrängen är för brant, tät eller ojämn för att glida fint, till exempel i granskog med mycket underväxt, eller vid korta stigningar där du hela tiden växlar mellan uppför och nedför. De kräver ingen teknik att lära sig, du går i dem ungefär som du går normalt, bara med bredare steg. Skidor, inklusive vallningsfria skidor, vinner på flacka, öppna sträckor där du kan hålla farten uppe över längre distanser, till exempel på en frusen sjö eller en bred skoterled.
Det finns också en mellanvariant, glidande snöskor, som liknar korta skidor med skinnbotten. De ger mer fart på flack terräng men kräver mer balans än vanliga snöskor, och är ett annat köp än det den här guiden handlar om. Fråga alltid uttryckligen om det är ramsnöskor eller glidande skidor innan du bestämmer dig, eftersom namnen ibland används slarvigt i handeln.
Vad du har på fötterna under
En ordentlig vinterkänga eller kraftig vandringssko med bra grepp under sulan gör hela skillnaden, eftersom snöskons egna stegjärn bara sitter under framfoten. Halkar skon i sig på is innan stegjärnet får tag, hjälper inte snöskon.
På ren is utan snötäcke, till exempel vid parkeringen eller på en frusen stig ner till skotern, är broddar bättre än snöskor, som är byggda för snö snarare än bar is.
Stavar för balans i sidled
Stavar rekommenderas nästan alltid till snöskor, eftersom det bredare steget snöskor kräver gör balansen känsligare, särskilt i sidled i sluttningar. De flesta använder vanliga justerbara vandringsstavar med större snökorgar monterade, snarare än renodlade skidstavar som är stelare och kortare.
